SAMOREG
Anvisningar - Kulturhistoria

---

--Museets (motsv) namn1
102Kod för museum (motsv) 1
111Sakord1
152Antal4
103Inventarienummer3
104Specialbenämning4
--Slagord4
--Museets namn1
106Klassifikation5
107Klassifikation5

381Tillverkare6
371Levnadsår6
391 - 398Tillverkningsland - Ort6

432Material7
433Teknik7
471Tillverkningstid9
410Mått och vikt9
412Tillstånd vid förvärvet 10
413Modellnamn, typbeteckning och fabrikat13
414Signering och märkning11
434Avbildad person, ort etc11
435Motivkategori11

501Funktion13
502Tidigare sakord13
571Användningstid13
581Brukare/Ã_gare13
503Kön, ålder14
504Social tillhörighet/Titel14
591 - 598Land - Ort14

--Bild15
--Hänvisningar15
--Fortsättningsfält16
--Negativnummer16

701Samtidigt förvärvade andra föremål, arkivalier, bilder etc17
772Förvärvsdatum17
782Förvärvat från17
702Förvärvsomständigheter18
703Pris18
704Vård/Konservering8
705Tidigare samling och inventarienummer18
773Registreringsdatum18
706Signatur18

---

Museets (motsv) namn kan förtryckas eller skrivas i klartext i det tomma utrymmet uppe till vänster på blanketten (ovanför fält 102, Kod för museum (motsv)). Har museet (motsv) en eller flera samlingar med särskild accession bör också den aktuella samlingens namn i klartext sättas ut i samma utrymme. Likaså kan ev logotype placeras där.

Här skrivs eller förtrycks museets (motsv) kod enligt SAM0REGs förteckning.
Koden utgör tillsammans med inventarienumret en unik identifikation av föremålet och skall därför alltid fyllas i.

Sakordet är föremålets vedertagna benämning.
Sakordet skall anges på ett sådant sätt att det motsvarar vad som räknas in under inventarienumret (se anvisningarna till detta, fält 103).
Om det finns en utarbetad nomenklatur för en föremålstyp skall denna användas.
I första hand används rikssvenska benämningar som sakord. Material är en uppgift som återkommer senare på blanketten (fält 432) och skall därför bara ingå i sakordet om det ingår som en vedertagen del av detta (Ex: Halmkrona, Hårarbete, men inte glasflaska, träskål). Föremålets funktion kan däremot anges i sakordet (Ex: Mjölkflaska).
Om ett föremål har haft två eller flera funktioner anges den senaste först och de övriga i omvänd kronologisk ordning (Ex: Taklampa, f d såll).
Om flera föremål lagts under samma inventarienummer (se anvisningarna till detta) skrivs sakordet ändå i singularis. I förekommande fall skrivs det samman med -set eller läggs par, bunt eller samling till (Ex: Kaffesked, även om det är ett dussin; Jumperset; Strumpa, par; Revsticka, bunt; Knapp, samling). Det kan förefalla att strida mot språkkänslan men är praktiskt om dokumentationen datoriseras.
Huvudordet bör alltid stå först för att underlätta sökningen (Ex: se de följande exemplen).
Det är ofta önskvärt med ett förtydligande av sakordet om det finns flera olika slags föremål som har exakt samma funktion (Ex: Bordslampa, fotogen; Bordslampa, elektrisk). Detsamma gäller om sakordet är en benämning som inte kan antas vara allmänt känd (Ex: Räckspade, garveri i stället för bara räckspade).
Sakordet Förpackning bör så långt som möjligt förtydligas till: Förpackning med (innehållets benämning) om något av innehållet finns med eller: Förpackning för (innehållets benämning) om innehållet helt saknas men förpackningens ändamål är känt (Ex: Förpackning med ljus, Förpackning för ljus).
Delar av ett föremål anges i sakordet i följande fall :
1. När vissa föremål har lösa delar som andra föremål med samma benämning saknar. Sådana mer självständiga delar anges då i sakordet (Ex: Lås med nyckel, eftersom det finns låstyper, t ex konbinationslås, som saknar nyckel; Kaffekopp med fat). Däremot anges lösa delar som alltid ingår i föremålet inte i sakordet (Ex: Terrin, inte terrin med lock, eftersom en terrin skall ha lock). I sådana fall anges avsaknaden av någon del av föremålet i fältet Tillstånd vid förvärvet (412).
2. När man bara har en del eller flera delar av ett föremål utgörs sakordet av delens benämning (Ex: Nyckel, Vävsked). Ibland behöver benämningen förtydligas eftersom benämningen i många fall är så allmän att den inte säger i vilket slags föremål delen ingår (Ex: Fickur, kugghjul till, inte bara kugghjul). I andra fall kan man anta att delens benämning inte är allmänt känd (Ex: Spinnrock, vingdon till). Ã_r delens benämning okänd medan man vet i vilket föremål den ingått skrivs sakordet på följande sätt: (föremålets benämning), del av (Ex: Polermaskin, del av).
Har man ett mycket trasigt föremål skrivs sakordet på något av följande sätt:
1. (Föremålets namn), del av, om minst hälften av föremålet återstår (Ex: Duk, del av).
2. (Föremålets namn), fragment, om mindre än hälften av föremålet återstår (Ex: Duk, fragment).
Mindre skador etc anges däremot i fältet Tillstånd vid förvärvet (412).
Om sakordet inte är helt säkert markeras detta med ? efter sakordet.
Sakordet bör anges så exakt som möjligt, men vid osäkerhet om föremålets exakta benämning anges en mer allmän, men mindre exakt, benämning (Ex: Tråg i stället för mjölktråg).

Inventarienumret är ett löpnummer som ger föremålet dess individuella plats i samlingen. Det ger tillsammans med museets (motsv) kod föremålet en unik identitet. Varje föremål skall därfor bara ha ett lnventarienummer som föremålet tilldelas på blanketten och som det märks med.
Det finns några fall då flera föremål kan ges samma inventarienummer:
1. Flera samtidigt förvärvade likadana föremål, som det inte är någon mening att särskilja, kan få samma inventarienummer, t ex ett antal kaffeskedar.
2. Två eller flera föremål som tillsammans bildar en enhet, som är ofullständig utan samtliga delar, kan få samma inventarienummer, t ex en kanna med lock, ett lås med nyckel.
3. Föremål som från början är tillverkade för att användas tillsammans kan få samma inventarienummer, t ex ett par skor, ett jumperset.
4. Föremål som utgör en bunt eller en (osystematisk) samling, där det är meningslöst att skilja föremålen åt, kan få samma inventarienummer, t ex en bunt revstickor, en samling knappar.
Undernumrering används ofta för att markera samhörighet mellan föremål som t ex förvärvats samtidigt. Samhörighet kan också anges på andra sätt:
Gamla fungerande inventarienummer skall inte bytas ut.
OBS! Om andra föremål som förvärvats samtidigt med detta redan inventarieförts skall detta nummer föras in i fält 701 på berörda blanketter.

Specialbenämningen är föremålets dialekt-, yrkes-, slang-, skämt- eller liknande benämning.

Detta fält skall användas till att ange det antal likadana föremål som är registrerade under samma inventarienummer.
Par, set, bunt och samling räknas som 1 (underförstått par, set, bunt eller samling, se anvisningarna för sakord, fält 151, och inventarienummer, fält 103).

Används kopior av blanketten till systematiska kataloger kan man i detta fält på kopian ange det sorteringsbegrepp som används i den aktuella katalogen: namnet, orten, ämnet osv.

Fält 106 är avsett för det gemensamma klassifikationssystem som kommer att utarbetas med Outline of Cultural Materials (Ã_versikt över kulturinventariet) som grund. Här skall alltså Outlinenummer anges. Det finns plats för flera klassificeringar om de avskiljs från varandra, t ex genom komman.

Fält 107 kan användas för egna klassifikationssystem.


Tillverkare kan vara såväl en individ som ett kollektiv, t ex ett företag, en verkstad, en skolklass.
Om ett föremål har flera kända tillverkare anges här huvudtillverkaren, i första hand den som slutligen satt samman föremålet. Ã_vriga tillverkare kan anges i fortsättningsfält. Levnadsår och geografiska uppgifter anges för varje tillverkare.
Böcker, gramofonskivor etc är material som i allmänhet finns dokumenterade i bibliotek eller arkiv. Om de dokumenteras som föremål anges i första hand förlag eller motsvarande som tillverkare. Författare artister etc placeras i anmärkningsblocket.
I andra tveksamma fall anges här den tillverkare som är av störst in tresse (Ex: ifråga om förpackningar med innehåll kan i vissa fall tillverkaren av förpackningen, i andra tillverkaren av innehållet vara intressantast). Ã_vriga tillverkare anges i fortsättningsfält i anmärkningsblocket.
Personnamn skrivs i ordningen: efternamn, förnamn (Ex: Persson, Karl). Se även anvisningarna i avdelningen Person Tid Ort.

Här anges levnadsår för den i fält 381 angivna tillverkaren på följande sätt: födelseår dödsår (Ex: 18531919). Om endast födelseåret är känt skrivs: födelseår (Ex: 1853). Om endast dödsåret är känt skrivs: dödsår Död (Ex: 1919 Död). Se även anvisningarna i avdelningen Person Tid Ort s 2.
I fråga om ett företag eller en verkstad anges här startår och ev slutår för dess verksamhet.

Uppgifterna anges enligt anvisningarna i avdelningen Person Tid Ort s 3 ff.


Här anges det material eller de huvudsakliga material som föremålet består av (jfr även anvisningarna för teknik).
Består föremålet av flera material anges det viktigaste först och de övriga allt efter hur viktiga de är. Vilket material som är viktigast beror på vilket föremål det gäller och i vilket sammanhang det fÃ_rekommer. Material i spikar, nitar o dyl som använts för sammanfogning av föremålet behöver inte alltid anges, inte heller material som är dolt så att det inte kan identifieras.
Färg kan vid behov anges tillsammans med material eller teknik (fält 433). Den dominerande färgen anges först, övriga (ev i urval) i fallande ordning. Färgen anges alltid för enhetlighetens skull i neutrumform (Ex: ylle: rött; bomull: blått, rött). Om ingen färg dominerar i ett mångfärgat material anges det som: mångfärgat.
Materialet anges så exakt som möjligt (Ex: björk istället för trä). Vid osäkerhet anges ett mer allmänt men korrekt materialnamn (Ex: trä i stället för en gissning på något träslag).
Räcker inte utrymmet, använd då ett fortsättningsfält.

Teknik beskrivs i detalj bara ifråga om handgjorda föremål eller handgjorda element i föremål som delvis gjorts för hand. För maskintillver kade föremål eller element kan tekniken anges som: maskintillverkat. Maskinvävningstekniker kan specificeras ytterligare (Ex: maskintillverkat, kypert).
Teknikuppgifter kan skrivas på tre sätt:
1. I substantivform, om det är fråga om en teknik som är tydligt av gränsad från andra tekniker och har en väl etablerad benämning (Ex: kypert, intarsia, plattsöm, delsbosöm, batik, ikat, cire perdue).
2. I participform av verbet i övriga fall (Ex: sytt, malat, spikat, smitt, glaserat, ciselerat, flätat).
3. Om en precisering behöver göras i fråga om vilken del av ett föremål teknikuppgiften gäller rättas böjningen efter genus på denna (Ex : broderat liv, målad dekor, gjutet stativ).
Färg kan vid behov anges tillsammans med teknik eller material .(Se anvisningarna för fält 432. Ex: målat: brunt; glaserat: blått, vitt; emaljerat: gult).
Vid tillverkningen av ett föremål har sällan en enda teknik använts, utan ofta har tekniker av följande fyra typer kombinerats:
1. Tekniker vid tillverkningen av material och delar, t ex sågning, hyvling, vävning, gjutning av delar.
2. Tekniker som leder fram till föremålets slutgiltiga form eller konstruktion, t ex limning, sömnad, gjutning av hela föremål, drejning.
3. Tekniker vid ytbehandling, t ex målning, fanering, glasering, förtenning.
4. Tekniker för dekor, t ex snideri, brodyr, glasering, gravyr.
Fältet är avsett att rymma uppgifter om flera tekniker. Den viktigaste tekniken skrivs först, sedan de övriga alltefter hur viktiga de är. Har ett stort antal tekniker använts kan de minst viktiga och mest självklara uteslutas.
Det går knappast att generellt säga vilka tekniker som är viktigast, det varierar med föremålen och vilket kunskapsintresse som finns. Urvalet av teknikuppgifter blir därför i viss mån alltid subjektivt. Allmänt kan sägas att teknik som använts för föremålet som helhet är viktigare än tekniken i delar eller detaljer.
Om det inte går att avgöra vilken teknik som använts, därför att delar av föremålet är dolda och det inte på annat vis går att dra slutsatser om de dolda teknikerna, uppges de tekniker som kan konstateras {Ex: fanerat, glaserat).

Här anges känd eller bedömd tillverkningstid för föremålet. Ã_ven en bedömd tillverkningstid inom ganska vida ramar har stort värde.
Hur uppgiften skall anges framgår anvisningarna i avdelningen Person Tid Ort s 2.

Mått anges alltid. De skrivs enligt följande formel: måttsangivelse, mått, mattenhet (Ex: L 5 cm). Måttenheten kan anges gemensamt för flera mått (Ex: L 25,5, H 21 cm). De vanligaste måttsangivelserna anges enligt ordningen i nedanstående lista med de där angivna förkortningarna:
Längd = L
Höjd = H
Bredd = B
Tjocklek = TJ
Diameter = Diam
Djup = Dj
Rymd = R
Vikt = V
Måttenheterna förkortas på vedertaget sätt: m, cm, mm.
Vikt behöver inte alltid anges. Vikt anges enligt följande formel : måttsangivelse, vikt, viktenhet (Ex: V 45 g). Viktenheterna förkortas på vedertaget sätt: kg, g.
Fältet är avsett att rymma flera uppgifter om mått. De skall ange ett föremåls största längd, bredd, höjd o s v.
Måtten skall vara tagna på ett sådant sätt att de ger en god uppfattning om föremålets storlek (Ex: en tekanna mäts med påsatt lock, kopp och fat mäts var för sig, ett förklädes bredd mäts utan knytbanden). I många fall är det lämpligt att ange flera mått (Ex: hatt H 20,5.cm, med fjäder 46,5 cm; spade L 97,6 cm varav bladet 32,8 cm) .Räcker lnte utrymmet kan ett fortsättningsfält i anmärkningsblocket användas.
I komplicerade fall kan måtten anges på en enkel skiss eller på foto av föremålet i anmärkningsblocket.
Måttenheten är vanligen cm. Föremålet skall då mätas med millimeters noggrannhet, mjuka föremåloch stora föremål med 0,5 cm noggrannhet.

Här anges i korthet de viktigaste avvikelserna från föremålets ursprungliga tillstånd. Det kan vara en eller flera delar. som fattas, andra större skador, lagningar o s v. Utförligare beskrivningar kan göras i anmärkningsblocket.
Om föremålet är nytt, t ex förvärvat från producenten, kan det anges som: obegagnat.

Här anges uppgift om modellnamn, typbeteckning och/eller fabrikat som präglats, tryckts eller på liknande sätt angivits på föremålet eller i övrigt är känd.
Finns uppgiften angiven på föremålet återges den på blanketten inom citationstecken (Ex: "Singer").

Här anges uppgift om datering samt handgjord tillverkarsignatur, ägare märkning (t ex bomärken) o dyl på föremalet. Räcker inte det fasta fältet kan ett fortsättningsfält användas.

Här skrivs namn på personer, orter och andra företeelser, t ex mytologiska figurer eller båtar, vilka avbildats på föremålet. Om inte fältet räcker till kan ett fortsättningsfält användas.
Personnamn anges alltid i ordningen: efternamn, förnamn (Ex: Persson, Karl. Se även anvisningarna i avdelningen Person Tid Ort s 1). Geografiska uppgifter inleds med land, därefter följer mindre geografisk enhet. Uppgifterna i detta fält förs även in i ev bildregister.

Avbildningar klassificeras här efter den lista över motivkategorier som utarbetats av statens konstmuseer:
FIGUR/ER/#biblisk, mytologisk.#Avbildning av person/er/, varelse/r.
PORTRÃ_TT#själv, karikatyr, grupp, okänd.#
SCEN#genre, biblisk, mytologisk, historisk#Avbildning av en händelse. OBS! skillnaden mellan den berättande "scenen" och "figur/er".
VÃ_XTER##OBS! Arrangerat växtmotiv klassificeras som stilleben.
DJUR##Levande.
FÃ_REMAL##Enstaka föremål, ej arrangerat.
LANDSKAP##
ARKITEKTUR#stadsbild#
INTERIÃ_R##
STILLEBEN##Arrangerat motiv  nature morte.
DEKORATIVT##Ornament, dekorativ komposition.
KALLIGRAFI##
ICKEFÃ_RESTÃ_LLANDE##
Ett eller flera huvudord (här med versaler} kan användas. Huvudordet kan vid behov följas av bestämningar enligt ovan.
Denna uppgift skall även föras in i ev bildregister.
Hänvisningar till bilagor arkiverade på annat håll som ytterligare belyser föremålets bakgrund görs i allmänhet i anmärkningsblocket.
De geografiska uppgifterna skall fyllas i om de är kända även om brukaren/ägaren är obekant.


Uppgiften är avsedd att förtydliga sakordet. Den används vid behov för att t ex i korthet beskriva i vilket sammanhang ett föremål använts (Ex: Begravningsklänning, Spade för dikningsarbete). Utförligare be skrivningar kan helt eller delvis förläggas till anmärkningsblocket, gärna i form av ett fortsättningsfält.

Här skrivs sakord från tidigare katalogisering om detta ändrats.

Här anges den tid under vilken föremålet använts om den är känd eller kan bedömas med någorlunda stor säkerhet. Tiden anges enligt anvisningarna i avdelningen Person Tid ort s 2.

Det tillämpliga understrykes. Den viktigaste uppgiften är brukare. Har ett föremål samtidigt bade en brukare och en ägare anges här alltså brukaren. Var brukare och ägare samma person betraktas denne som brukare.
Brukare är den person som helt säkert eller med största sannolikhet använt föremålet.
Ã_gare är den person som ägt ett föremål utan att veterligen ha använt det. Myndighet, organisation, företag etc betraktas som ägare.
Ã_r flera brukare eller ägare kända anges här den förste av dem, övriga placeras i forsättningsfält i kronologisk ordning. Geografiska uppgifter anges för varje brukare/ägare.
Personnamn skrivs alltid i ordningen: efternamn, förnamn (Ex: Persson, Karl). Se även anvisningarna i avdelningen Person Tid Ort s 1.
Ã_r brukaren/ägarens levnadstid känd kan den anges i anmärkningsblocket.

Här anges brukarens kön och åldersgrupp enligt följande schema:
m = man, k= kvinna, f= flicka, p = pojke, b= barn, s = spädbarn, t= tonår, f t = tonårsflicka, pt = tonårspojke

Här anges yrke eller titel för brukaren eller ägaren. För kvinnor med titeln fru, fröken, mamsell, änkefru o s v samt barn anges också om möjligt makens eller faderns yrke eller titel.

Här anges var föremålet använts eller förvarats.
Uppgifterna anges enligt anvisningarna i avdelningen Person Tid Ort s 3 ff.


Anmärkningsblocket är avsett för ev bild, utförligare beskrivningar, fortsättningsfält, hänvisningar och överhuvudtaget allt som inte passar in i eller ryms i de fasta fälten. Skulle utrymmet här inte räcka till kan baksidan på blanketten eller ett fortsättningsblad användas. Detta skall då anges här.
I övrigt bör följande iakttas:
Bild
En bild av föremålet kan placeras här eller på baksidan.
Hänvisningar
Med hänvisningar menas här hänvisningar till annan dokumentation där föremålet omnämns.
Hänvisningarna utföres på följande sätt:
Andra bilder där föremålet förekommer, t ex är i användning: beteckning för bildarkiv, bildnummer (Ex: Dr.1B 1982:551).
Litteratur där föremålet omnämns: författare, titel, årtal, ev publikationsserie eller tidskrift samt sidhänvisning (Ex: Nordmark Carlösten, Tak över huvud, 1970, s 4243; Johannesson Lena, Xylografi och pressbild, Nordiska museets handlingar 97, s 7983; Björnstad Arne, "Väggar", Boken om Skansen, red Nils Erik Baehrendtz, 1980, s 160-161, s 161; "Svartlösa härads sigill", Ledungen årg 8 h 2, s 17; Eriksson Aron, Skärgårdskultur en etnologisk undersökning av Tjurkö 19501969, C-uppsats vid Institutet för folklivsforskning Stockholm, 19700423, s 3).
Arkivalier i egna eller andras arkiv där föremålet omnämns: arkivalie typ, arkivets namn eller beteckning, förvaringsplats (om den inte fram går av föregående), signum eller motsv. (Ex: Manuskript i Nordiska mu seets samiska arkiv, dnr 1734; Johan Gustaf Wahlboms bouppteckning, Stockholms stadsarkiv (SSA), 18761158; Brev till C.O. Starbäck Star bäckSteffenska arkivet, Visby Landarkiv (VLA), vol 11, 13).
Utställningar där föremålet varit med: utställningens namn, utställare, u!ställningsår, hänvisning till katalognummer eller sida. (Ex: Spann mal gav kunskap, Upplandsmuseet 198384, katalog s 8).
Hänvisningar till sagesman görs med namn och adress eller annan uppgift som identifierar denne. Samtidigt noteras genom block och fältnummer vilka uppgifter sagesmannen meddelat (Ex: Karl Persson, Ã_:a Rosbyn Steninge, 104, 581, 598).
Fortsättningsfält
Fortsättningsfält föregås alltid av block- och fältnummer.
Negativnummer
Här anges negativnummer för de bilder som tagits av föremålet på museet.


Fältet är avsett för hänvisningar till de andra föremål, bilder, arkivalier etc som förvärvats tillsantnans med det aktuella föremålet.
Hänvisningar till föremålen görs med deras inventarienummer (motsv), till bilder och arkivalier enligt anvisningarna för anmärkningsblocket.

Datum för förvärvet till samlingen, d v s för inköp, gåva, deposition ! etc (se anvisningarna till fältet Förvärvsomständigheter, 702). Det anges med: fullständigt årtal månad dag (Ex: 19831103).

Här anges den person eller institution som sålt, skänkt, deponerat el ler på något annat sätt förmedlat föremålet till samlingen.
Om flera personer medverkat till förvärvet och detta är av intresse anges här den som har överlåtit föremålet. Ã_vriga, t ex förmedlare i samband med etnologiska undersökningar, anges i fortsättningsfält i anmärkningsblocket. Finns det flera givare anges de i bokstavsordning, den förste här och de övriga i fortsättningsfält.
Personen eller institutionen anges med namn och adress, för vetenskaps män institutionsadressen. Personnamn anges i ordningen: efternamn, förnamn (Ex: Persson, Karl). Se även anvisningarna i avsnittet Person tid ort s 1.

Här beskrivs det sätt på vilket föremålet förvärvats: köp, gåva, deposition etc.
Förvärvssättet kan vid behov preciseras ytterligare (Ex: köpt på auktion; gåva genom testamente). Här kan också orten för förvärvet anges om den har intresse (Ex: köpt på auktion på X-gården, Y-by). På samma sätt kan här anges om föremålet t ex förvärvats i samband med en etnologisk undersökning eller genom SAMDOK-undersökning.

Priset på föremål som inköpts (ej obligatoriskt).

Här kan diarienummer, datum el dyl som hänvisar till vård eller konserveringsåtgärd införas.

Här skrivs alla äldre inventarienummer (motsv) och den samling numren refererar till, om den är känd. Det gäller också tidigare nummer i egen samling.
Jfr anvisningarna för inventarienummer (fält 103).

Datum för registring. Datum anges med: fullständigt årtal månad dag (Ex: 19831103).

Signatur för registring.









Personnamn anges alltid i ordningen: efternamn, förnamn (Ex: Persson, Karl ).
Om personnamnet innehåller gårdsnamn anges detta som förnamn om det är förställt (Dalarna, ex: Larsson, Sömskar Lars) och som efternamn om det är efterställt (Tornedalen, ex: Larsson Arpi, Lars).





Tidangivelser anges på följande sätt:
1870 = år 1870 e Kr 1870 f Kr = år 1870 f Kr 1870 Ca = omkring 1870
1870 Före = t o m 1869; t o m 1870 skrivs 1871 Före; 1870 Eft = fr o m 1871
1870-1903 = perioden fr o m 1870 t o m 1903
1870-tal = en tidpunkt inom perioden 1870-1879 1800-tal = en tidpunkt inom perioden 1800-1899
1895-1910 Ca = en tidpunkt inom perioden 1895-1910, ungefärliga  gränser med årtal angivna till närmaste 5eller 10-tal.
Osäkerhet markeras med frågetecken (Ex: 1870?)



s
Datum anges med: fullständigt årtal månad dag (Ex: 19831103).

Nu existerande länder kan anges med den treställiga bokstavskoden enligt Svensk standard SS 01 51 10. Denna kan beställas från standardiseringskommissionen (SIS), tel 08 23 04 00.
I övrigt skrivs landets namn i klartext. Ã_ldre uppgifter återges som de är om de inte är uppenbart felaktiga. Ange också Sverige (SWE).
Om ingen närmare geografisk bestämning kan göras skrivs här namnet på världsdel eller del av världsdel .
ETNOGRAFI
Om landet senare bytt namn skrivs det nya namnet i ett fortsättningsr fält i anmärkningsblocket.

Län anges enligt indelningen vid tidpunkten för registreringen med den / officiella sifferkoden:
Stockholms 02
Uppsala 03
Södermanlands 04
Ã_stergötlands 05
Jönköpings 06
Kronobergs 07
Kalmar 08
Gotlands 09
Blekinge 10
Kristianstads 11
Malmöhus 12
Hallands 13
Göteborgs och Bohus 14
Ã_lvsborgs 15
Skaraborgs 16
Värmlands 17
Ã_rebro 18
Västmanlands 19
Kopparbergs 20
Gävleborgs 21
Västernorrlands 22
Jämtlands 23
Västerbottens 24
Norrbottens 25

I Kommun anges i klartext enligt indelningen vid tidpunkten för registreringen.

Landskapsnamnet (motsv) förkortas enligt följande lista:
Bl Bl ekinge
Me Medelpad
Ã_n Angermanland
Bo Bohuslän
Nb Norrbotten
Ã_g Ã_stergötland
Dr Dalarna
Nä Närke
Ã_l Ã_land
Ds Dalsland
Sk Skåne
Go Gotland
Sm Småland
Gs Gotska sandön
Gä Gästrikland
Sö Södermanland
Lu Lule lappmark
Ha Halland
Up Uppland
Ly Lycksele lappmark
Hr Härjedalen
Vr Värmland
Hs Hälsingland
Vb Västerbotten
Pi Pite lappmark
Jä Jämtland
Vg Västergötland
To Torne lappmark
La Lappland
Vs Västmanland
As Ã_sele lappmark

KULTURHISTORIA
Här markeras med x om häradsnamnet skrivits i klartext i ett fortsättningsfält i anmärkningsblocket.

ETNOGRAFI
Region kan vara en administrativ enhet eller ett geografiskt område.


Här anges socken eller stad och församling (i stad med flera fÃ_rsamlingar). Gamla uppgifter ändras ej.
Om det finns flera socknar med samma namn inom san11la landskap eller län bör det särskiljas på vanligt sätt med hjälp av häradsnamnet; antingen efterställt (Ex: Husby-Långhundra) eller förställt (Ex: Barne-Ã_saka).

ETNOGRAFI
Här anges den minsta geografiska enheten. Den kan även vara en flod, ett berg eller en sjö.

KULTURHISTORIA
Ort är den minsta geografiska enheten som det är rimligt att använda. På landsbygden bör den anges med bynamn + gårdsnamn och/eller fastighetsbeteckning, i städer med kvartersnamn + nummer inom kvarteret, ev kompletterat med gatuadress.

Se arkeologi resp naturhistoria.

---